du förintar mig
Din närvaro fyller upp rummet. Du låter ingen gå miste om din existens.
Du är som ett svart hål. Din dragningskraft suger i sig all glädje som
finns i mig. Din närvaro äter upp mig. Jag drunknar. Jag får ingen luft.
Som en sten sjunker jag mot botten till en svart avgrund.
Utan att säga ett ord. Förintar du mig.
Din närvaro fyller upp rummet. Du låter ingen gå miste om din existens.
Du är som ett svart hål. Din dragningskraft suger i sig all glädje som
finns i mig. Din närvaro äter upp mig. Jag drunknar. Jag får ingen luft.
Som en sten sjunker jag mot botten till en svart avgrund.
Utan att säga ett ord. Förintar du mig.
Jag behöver dig, mer än vad jag vill ha dig.
Och jag vill ha dig för gamla tiders skull.
Du betydde inte allt, men du var en stor del av mitt liv.
För du var solskenet och jag var ensam.
Det kanske är så det är?
Att jag behöver dig, mer än vad jag vill ha dig alltså.
Det måste vara så.
Och jag vill ha dig för gamla tiders skull.
Du betydde inte allt, men du var en stor del av mitt liv.
För du var solskenet och jag var ensam.
Det kanske är så det är?
Att jag behöver dig, mer än vad jag vill ha dig alltså.
Det måste vara så.
Kommentarer
Trackback
